”Dags att frigöra kraften i vårdens datakällor”

Dagens Medicin 

Publicerad: 2017-07-25

Tidigare dödsdomar motas i dag med avancerade läkemedel, men för bästa vård måste vi bättre följa upp hur de fungerar. Svenska kvalitetsregister kan ge mer kunskapsstyrd, jämlikare sjukvård där gemensamma resurser används klokare. Det skriver Lina Nordquist, Daniel Forslund och sex andra sjukvårdsliberaler.

Varje år får mer än 60 000 svenskar veta att de drabbats av cancer. Lika många vårdas på sjukhus för hjärt-kärlsjukdom. Var tjugonde person behöver psykiatrisk vård. Samtidigt är forskningsläget bättre än någonsin. Medicinska genombrott låter avancerade behandlingar mota sjukdomar som nyss var dödliga. För att säkra god sjukvård och klok resursanvändning måste behandlingar systematiskt följas upp, och vi måste fullt ut använda kraften i information som vården samlar in, men i dag har svårt att använda.

Svenska kvalitetsregister innehåller information som är avgörande, både för patienter och medicinsk forskning. Registren hjälper oss förstå hur läkemedel fungerar i praktiken, så att rätt behandling kan sättas in i ett tidigt skede och därmed förlänga människors liv.

Tyvärr skiljer sig användningen av kvalitetsregister alltför mycket mellan sjukdomar, och över landet. Vissa kliniker för över all viktig information så att den kommer framtiden till gagn, medan andra nästan inte alls hinner dela med sig av sina data. För att göra vårt yttersta mot svåra sjukdomar måste vi bättre ta vara på våra vapen.

Först behöver tiden säkras: Oavsett hur mycket kvalitetsregistren förbättrar framtida patienters vård ska de inte innebära en administrativ börda som stjäl tid från mötet med den patient en läkare träffar i dag. Därför måste överföring till kvalitetsregister automatiseras och registren integreras med journalsystemen. Vi har en unik chans till detta när mer än häften av Sveriges landsting och regioner nu upphandlar nya vårdinformationssystem. Vi uppmanar också till nationell samling för enhetlig teknisk infrastruktur för samtliga kvalitetsregister, så att registerhållare kan fokusera på forskning om innehållet, snarare än på egna tekniska särlösningar.

Vad får då all denna kunskap användas till? Apotekaren Fredrik Hed föreslog i höstas att svenska kvalitetsregister bör tillgängliggöra avidentifierade data för fler än forskare och registerhållare. Ett föregångsexempel är det nationella diabetesregistret, som redan i dag låter apotekare, läkare, sjuksköterskor och patienter ta fram skräddarsydd information. Det vore rätt väg framåt. Dessutom måste vi snabbare återföra kunskap från kvalitetsregistren till verksamhetschefer och vårdpersonal, så att den blir till nytta i klinisk vardag. Här behöver landstingen kraftsamla för att snabbare få ut intelligenta beslutsstöd som med stöd av AI kan analysera och presentera stora mängder data på ett användarvänligt sätt.

Vi är nästan alla patienter eller någons anhörig. Svensk sjukvård måste få del av innovation i samma hastighet som övriga samhället, för att tillsammans med registerhållare, läkemedelsföretag och myndigheter på ett klokt sätt föra sjukvården framåt. Det ger oss säker och jämlik sjukvård som räddar liv.

Skriven av: Lina Nordquist, Daniel Forslund, Anna Starbrink, Jonas Andersson, Anita Jernberger, Gilbert Tribo, Helena Hagberg och Marianne Normark

Länk till artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *